gärdesgård – en vacker inramning
De har lång livslängd, du slipper måla om och gör dessutom en kulturhistorisk gärning.
Gärdesgårdarna var ursprungligen den fattiges sätt att få hagar och åkrar inhägnade. Det var torpare, småbönder och bönder som främst använde dem som inhägnader. Det berodde till stor del på att materialet – virket fanns i skogen och de krävdes inga inköp för att bygga en gärdesgård. Spik och ståltråd används inte för att bygga en äkta gärdsgård utan man band ihop den med vidjor av smågranar. Det som krävdes var arbetstimmar. En stor del av arbetet användes till att hugga störar, slanor och vidjor i skogen och forsla det hem. Det blev också så att olika byar utvecklade sitt egna sätt att bygga gärdesgårdar.
ETT HANTVERK
Hur man bygger en gärdsgård är inte så svårt att lista ut när man ser den. Det finns däremot en massa småknep i hantverket som man bör vara väl förtrogen med, som hur man får vidjorna böjbara och hur man binder ihop gärdesgården.
Man ställs inför en hel del problem om man ger sig på att bygga en gärdesgård på egen hand, utan att ha skaffat sig kunskapen eller ha tagit hjälp av någon som har kunskap och erfarenhet. Det finns numera ett antal småföretagare som åtar sig att bygga äkta gärdesgårdar.
ANVÄND RÄTT VIRKE
Det första steget i byggandet av en gärdesgård är att skaffa allt virke och det vanligaste är att använda gran. Virket finns att köpa eller hugga från en skog som man har tillgång till. Ett annat alternativ är att fråga skogsägare som planerar slutavverkning om man får hugga undertryckt gran i deras skog. Det man behöver är störar, slanor och vidjor.
Till störar, pålarna som håller ihop gärdesgården, använder man undertryckt gran eller om man har 3-3,5 meter långa enestörar.
Till slanorna, de diagonalt liggande delarna av gärdesgården, används undertryckta, senvuxna granar.
Vidjorna används för att binda ihop gärdesgården. Till vidjorna kan man hugga 1,5 till 2 m långa granar som kvistas utom i toppen, cirka 15 cm. Snitta sedan granen i toppen med en kniv och dra isär den till två vidjor. Smågranarna bör huggas samma dag så att de inte torkar och blir svåra att hantera.
BYGGA IHOP GÄRDESGÅRDEN
När allt virke finns på plats börjar själva bygget. Hål i marken för störarna görs lämligast med ett spett. Hålen ska vara djupa och breda så att stören sitter fast ordentligt.
Änden på störarna vässas så att de kan slås ner ca 35-40 cm i marken eller tills den sitter stadigt. Störarna sätts ned två och två med ca 10 cm mellanrum. Man sätter en grövre stör på ena sidan och en smalare på den andra och byter sedan plats på den grövre stören och den smalare vid varje störpar, så inte alla grövre störar hamnar på samma sida av staketet. Störparen sätts sedan med ca 1 meters mellanrum. Ju tätare placering av störarna desto stabilare blir gärdesgården.
BINDNING MED VIDJOR
När störarna är på plats fortsätter man bygget med gärdesgården med vidjor och slanor. Vidjorna används för att binda ihop gärdesgården. De värms för att bli tillräckligt böjliga så att man ska kunna naja ihop störarna. Man kan värma vidjorna över öppen eld eller in en brandtunna.
Gärdesgården byggs sedan färdig med slanorna och binds ihop med vidjorna längs med de utsatta störarna.
VISST UNDERHÅLL KRÄVS
Livslängden på en gärdesgård beräknas från 10 år till ca 25 år. Men beroende på faktorer som kvalitet i material och påverkan av väder och jordart kan den uppskattade livsängden variera kraftigt. Man kan förebygga tidiga rötskador på gärdesgården genom att randbarka virket så att det torkar ur ordentligt lite snabbare.
En annan viktig åtgärd för att förlänga livslängden är att hålla rent från växtlighet runt den nedre delen av gärdsgården genom att regelbundet slå gräset med lie eller med en grästrimmer.
När det gäller underhållande reparationer är det vanligaste att man placerar extra stöt-tande störar där gärdesgården sviktar och byter ut trasiga vidjor. Slanorna behöver sällan bytas ut.